|
HOTADE TILL LIVET!
Tillbaka
Läs ett kapitel ur boken!
Kapitel 10
Tommy och Flisen går över friluftsområdet bort mot klubbstugan. Det är mörkt ute och Tommy håller sig nära Flisen.
Flisen blev fullkomligt panikslagen när han insåg att fotona från maskeraden ligger i digitalkameran som Mathilda skulle låna. Han skyllde på Tommy och sa att det är hans fel att Mathilda skulle göra slut med honom.
Till slut föreslog Tommy att de skulle sticka till klubbhuset på kvällen och radera fotona. Mathilda skulle inte få reda på det, och sen skulle det hela vara ur världen. Flisen tyckte att det var en bra idé.
"Lova att du aldrig kysser någon annan än Mathilda", säger Tommy när de närmar sig den mörka klubbstugan. "Hur ska vi komma in då?" frågar Flisen. "Har du inget förslag?" muttrar Tommy irriterat. "Det var min idé att vi skulle sticka hit och radera fotona. Så då kan väl du komma på hur vi ska komma in?" "Är du sur, eller?" säger Flisen och tittar på Tommy.
Tommy känner sig grinig och irriterad eftersom Flisen skyller på honom, som om det är Tommys fel att de måste smyga till klubbstugan och radera foton när Flisen kysser en tjej. "Det var ju du som kysste henne!" fräser Tommy. "Det var du som fotade!" fräser Flisen tillbaka. Flisen traskar uppför trappan och tar tag i handtaget. "Det fattar du väl att det är låst!" säger Tommy. "Du fattar ..."
Flisen trycker ner handtaget och dörren glider upp. Tommy glor. Flisen glor. "Vad sjutton ...", säger Tommy. "Vad ska vi göra?" frågar Flisen och stirrar in i mörkret. Tommy tar upp en ficklampa ur sin jackficka och tar några steg närmare Flisen. "Har de glömt att låsa?" viskar Flisen med darrig röst. "In med dig, säger Tommy, och stäng dörren innan någon ser oss."
De står innanför dörren och lyssnar. Tommy väntar på att Flisen ska gå först och Flisen väntar på att Tommy ska gå först. Tommy tar några steg och Flisen följer efter. Det knarrar i golvet när de går. Tommy lyser med ficklampan och han ser att det är städat efter festen i lördags. Bålskålen är borta. De håller sig tätt intill varandra. Det blåser ute och det tjuter lite i vinden.
Plötsligt tar Flisen tag i Tommy. "Jag tyckte jag hörde fotsteg", viskar Flisen. "Jag hörde inget, säger Tommy. "Det var säkert bara vinden". De går fort mot det lilla kontoret, där dörren fortfarande står på glänt. Tommy går in och lyser med ficklampan och ser att kameran ligger på samma ställe där de lämnade den i lördags. Han tar ner kameran från bokhyllan med skakiga händer.
"Skynda dig!" väser Flisen. Tommy hör på hans röst att han är rädd. Konstigt att ytterdörren var öppen, tänker Tommy. Vad slarvigt att de har glömt att låsa. Tommy letar fram fotona och Flisen lutar sig över hans axel och kikar. "Ta bort dem nu!" säger Flisen otåligt. Tommy raderar fotona och ställer tillbaka kameran i bokhyllan. "Nu sticker vi!" viskar han. Han har en olustig känsla i kroppen och han vill härifrån så fort som möjligt. Tommy ryser och tar tag i Flisens arm.
"Kom nu!" viskar han. Jag får kalla kårar här inne. Det är något ..." I samma sekund känner Tommy hur Flisen snubblar över något och faller handlöst ner i golvet med en duns. "Hjälp!" skriker Flisen. "Vad hände?" skriker Tommy. "Res dig upp! Jag vill härifrån!"
Flisen ger ifrån sig ett galltjut nerifrån golvet och det går kalla kårar utmed Tommys ryggrad. "Vad är det?" tjuter han och anar samtidigt att det är något fruktansvärt kan kommer att få höra ..."
Tillbaka |
